En lång natt.

Jag kan inte sova.
Imorgon är min första dag i skolan. Men sömnlösheten beror inte på det.

Jag vet inte vad jag ska göra. Det värsta som finns är hjälplöshet.
När vad jag än nu gör, inte kan förändra.

Jag har alltid sagt att vill man något tillräckligt mycket så blir det så.
Idag tvivlade jag. Och på mitt hjärta. Att göra som hjärnan säger istället.
Och så fel det blev. Jag är en hjärtmänniska.
Har alltid varit.

Så vad gör jag nu?