Jag tror jag saknar Stockholm. Idag är första dagen jag känner så.
Det beror kanske på att en del av mitt liv just nu känns hopplöst.
Jag hoppas det. För det kommer att ordnas och kommer bli bra. Det är jag säker på.
Eller har jag gjort ett misstag? Borde jag stannat i Stockholm?
Även fast jag älskar att ha nära till alla mina närmsta vänner och min familj?
Blir tokig på att känna såhär.
Förhoppningsvis är det bara en stunds förvirring.
Och om en timme eller två känns allt bra igen.
För jag är faktiskt lyckligare än jag någonsin varit.
måndag 3 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar